fy fan idag var första dagen som jag lämnade William på dagis själv, lr ja, lämnade honom en kvart i går men då var vi fortfarande kvar på avdelninge å drack kaffe, fy fan vad jobbigt det var i går grina han en stund, idag blev han göör lessen när jag sa hej då att vi skulle gå, hade väkldigt svårt att hålla tillbaka tårarna själv så de kom, när vi lämnade rummet bröt jag i hop å grina i stort sett i två timmar tills vi hämtade honom igen! Han hade varit ledsen till och från, mest när vi gick självklart! Sen när de skulle äta lunch va han så trött så de ringde oss så vi fick hämta honom lite tidigare, nu sover han, han somna i stort sett bärandes till bilen! Han blev lessen igen när vi sa hej då till fröken, han trodde väl att vi skulle gå igen så det är inget bra ord för tillfället! Usch börjar enna grina bara jag tänker på när vi lämnade honom, hans ansiktsuttryck! Hoppas på att det bara blir några jobbiga dagar så det inte håller i sig jätte länge, kanske bättre att Micke lämnar honom själv, han fixar det kanske bättre än vad jag gör!
Nog om det!
Jag ringde min chef i går, tyckte att nu får det fan va dags att det händer nåt, ska ju börja jobba på tisdag men inte så lätt att göra när man inte ens vet vart man ska, då säger en röst att den du söker återkommer 26 November, men va faaan...
två minuter senare ringde hon mig....ÄNTLIGEN Så ska jobba iaf halvtid på samma ställe ett tag framöver om jag tackar ja till det, vilket jag får väl göra har ju inte så mycket annat att välja på fast ja tackat nej till samma ställe att vara på två gånger innan, hoppas att man har lite annan syn på saker å ting nu efter lång föräldraledighet, kanske tycker det är skönt att bara göra nåt annat vad som helst, känns inte så just nu men får vä'l se vart det bär av, ska iaf vara tillgänglig som heltid i två månader under uppsägningstiden så hälften av tiden vet ja ju iaf vad ja ska göra så det känns endå rätt skönt på nåt vis!
Nä nu ska vi till BVC snart ska väl käka en macka först innan lilla skrutten vaknar, vad sköönt det känns att ha honom hemma igen...älskart
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar