"Ditt kompetenta barn"

Det senaste har det varit endel konflikter mellan skrutten och andra barn, det känns lite som att han är i nåt slags mellanland, han vet inte hur man leker med de stora barnen men vill gärna vara med där ändå, lite för stor för de små barnen som finns omkring oss, och testar gränserna heela tiden med ALLA. Han har någon form av genomskinlig ljudisolerad låda på huvudet, lyssnar fruktansvärt dåligt, det känns som att man inte riktigt når fram till honom, det är mycket bus.
Har full förståelse för att de äldre barnen inte alltid vill att han ska vara med, eftersom han oftast förstör utan att han själv förstår det, men man behöver inte bli elak för det, det är en svår period nu, men i helgen har det varit som sagt förvånansvärt lite konflikter. Det enda man kan trösta sig med är att det förhoppningsvis ger sig med tiden, men då har vi kanske en ny illbatting att ta tag i =)

Har pratat endel med dagis personal om diverse olika saker om skrutten, rådfrågning osv. och fick i går höra att de tyckte att vi var jätte bra föräldrar som verkligen bryr oss om skrutten, hon upprepade orden så att det verkligen skulle gå in hos oss, där växte jag några centimeter, samtidigt så slog tanken mig, vad hemskt att det verkade som att hon inte tyckte att alla var det, jag fatta för att hon mena att det finns de föräldrar som bara lämnar hämtar och egentligen inte bryr sig om vad som händer på dagis, medans vi då verkligen försöker reda ut och ta upp det mesta så att det ska vara så bra som möjligt för skrutt. Det är skönt att ha sån kontakt med personalen som vi har, de är helt underbara, synd bara att några barn ska flyttas upp till en annan avdelning pga ålderna och misstänker att skrutten är en av dom eftersom han fyller tre i år, vill att han ska vara kvar på småbarn hos den underbara personalen, men en av personalen flyttar med iaf, hoppas hoppas på den bästa =)

Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig så det inte blir fel, men skrutten leker mest med de barnen som hörs och syns mest på dagis, och han har blivit en i gänget. När han varit hemma med oss ett par dagar är han och allt mycket lugnare än när han varit där några dagar, det är synd, kan han inte leka med de något "lugnare" barnen =)
Men som våran BVC sa att hennes son var överallt och gärna slogs som liten, han är lugnet själv idag....

Tycker att det är jobbigt för tillfället eftersom skrutten "suger" åt sig precis allt andra gör, och kanske mest de dåliga sakerna, som att slåss osv.....
Det enda jag kan göra är att vara där och handleda heela tiden och berätta för honom vad som är rätt och fel, och det är ju lätt med en 4,5 månaders bebis som kräver större delen av min uppmärksamhet sin vakna tid, suck, hade jag vetat allt jag vetat nu hade jag nog velat ha fyra fem år mellan barnen. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen. Det är synd bara att man känner att man nästan undviker att umgås med vissa mer än andra antingen pga av "bus" som lätt apas efter eller tvärtom, att våran skrutt "busar" för mycket så det blir jobbigt åt det hållet.

Har fått låna en bok "DITT KOMPETENTA BARN" Av Jesper Juul, nån dansk som ska vara bra. Ska bli intressant att se om man får lite ny syn på tillvaron och sättet att "uppfostra", ofta så känns det bara som man skäller och skäller, får sååå fruktansvärt dåligt samvete när skrutten väl ligger i sin säng för natten så jag bara kan sätta mig att gråta och tänker att i morgon, då tar vi nya tag och försöker vara pedagogisk och göra på ett annat sätt, men redan på morgonen är det något som gör att man blir arg/besviken ja, you name it! Ska bara få tid att läsa den oxå =)