För några veckor sedan fick jag höra att skrutten bitits på dagis, frågade fröken om detta dagen efter och till en början hade hon ingen aning om det men hade sedan fått reda på att så var fallet, fast fattade ungefär på henne att de inte visste om det var meningen och de tog inte upp det med oss föräldrar eftersom det inte var någon stor grejj. I dag pratade fröken som var med när detta hände med mig om "incidenten" och sa att det inte alls var meningen, att det var en olycka, han ramla in i det andra barnet och fröken mena att det lika gärna kunde varit en hand som det olycklickligtvis var munnen som hamna så det blev ett bitmärke i stället för ett blåmärke...... och skrutten var oxå förtvivlad efteråt, skönt att höra!
Oj så fel det kan bli! Här har jag gått och varit ledsen och bekymrad över att han bitits och oroat mig för detta när det inte alls var så. ja ja så kan det bli, är väldigt glad för att det inte var så iaf!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar